Don't forget how strange it is just to be alive at all

Blir kort idag för jag skrev massa i ett mail till mamma som jag inte orkar skriva här sorry.

Alltså åååååh Murphys law är besatt av mig(och har varit det heela mtit liv) Jag minns när jag var liten och skulle smyga in i Susannas rum och göra nåt dumt som jag alltid gjorde när jag var ensam hemma men skjöt upp det om och om igen och när jag bestämde mig för att göra det så kom hon hem när jag var i full färd med att ta hennes pennor eller smink eller godis eller vad som nu fanns. Såna saker händer jämt. Typ idag när jag sa grattis till Mitchell på födelsedagen ( tildas pojkvän) så kom vi in på min  födelsedag och han typ what do you want for you birthday? Jackys phone number? Och jag svarade att neeeeej tack han har faktiskt slutat stalka mig nu thanks to Louie men han svarade bara att "nah he hasn't he'll show up when you least expect it" Haha jättekul  sa jag och slog upp engelskboken vi läser som handlar om talande grisar och kommunism och på första sidan står det " THIS BOOK BELONGS TO:
 JACK HOLMES 2008
Thanks Murphy.

Jag shoppade inte med Maddy idag för hennes mamma var arg på henne av någon anledning så hon fick inte det.. Men vi ska till Marion på torsdag som är shoppingmallen i the hills.

Maud kallar mig Rorie och då kommer Alex på att Rorie var en antik röd bil på någon reklam på tv och varje gång han ser mig sjunger han signaturmelodin jättehögt "RORIEEEE IT'S A RED LITTLE CAAAAR"

Jag pratade inte inför skolan idag för de skulle se ut nya house captains och de höll tal och grejer så det hanns inte med "so i won't embarras you today but in 2 weeks Aurora" sa han högt på assembly.
Jag blev välkomnad idag igen precis som förra gången och alla visste tydligen var jag satt och stirrade. Folk stirrar helt öppet och ogenerat på allt och alla här.

Nu somnar jag, it has been a rough week.