It's just the kind of promise you simply have to break

Idag var sääämst.
Först kladdade jag ner allt på hela mig.
Händerna med tusch, byxorna med lingon (ja riktiga lingon inte lingon som i något annat) och håret med äcklig brunsås, hur det nu hamnade där.
Sen bestämde sig mitt knä för att säga "Hej minns du att du vred om knäet för en månad sedan? Om du inte gör det så ska jag påminna dig genom att vara ett as hela dagen och tortera dig tills du dööööööör!"

Sen fick jag bildHåkan att skratta, hans gapskratt är typ det roligaste i världen han ser lite efterbliven ut och så är han skallig och haha det är sjukt kul iallafall.
Så han gav mig ett hjärta i SA-pärmen för att jag tiggde om det. Det var något kul idag iallafall!

Nu ska jag bädda min säng och sjunga Until we bleed tills jag somnar.
Bara för att den är så faking braaaa

Nu är klockan 20 i 9 men man får sova när man vill.

Bonne nuit

Life's black, heads bang, you're my drug, we live it

Jag har börjat lyssna på lite... Inte konstig musik men annorlunda.
Typ Anna Ternheim, Lykke Li och Raymond& Maria. Artister med lite annorlunda men ändå väldigt bra texter.

Så att ni vet om ni skulle bry er alltså.

Jag har hittat en dansk till 9520! Han är inte det intelligentaste Gud har skapat men han är det jag har så han får duga!
Han använder google translate när vi skriver på danska resp svenska, men jag vägrar att prata engelska med en dansk!
Lika gammal som jag och har ett eget företag som designar hemsidor, så något måste han väl ha i huvudet.
Får vi hoppas.

Hittat adresser till några värdfamiljer i 9520 också! 8 av 10 bodde i någon stad och nära strandeni stort hus och pool.
Dock var det någon som bodde i bushen omringad av solpaneler, nej tack.

Var så trött idag i skolan, på engelskan hade vi någon dikt någon soldat skrivit under första världskriget och vi fick översätta i bitar, det var ganska svår engelska.
Barbro gav mig den svåraste biten men jag hade så mycket annat i huvudet som franska verb, trötthet och läxor att göra hemma och så kände jag mig lite ledsen av någon anledning.
Så jag sa bara att "Nej jag kan inte om jag ska vara ärlig" Hon såg sjukt förvånad ut, aldrig sett Barbro förvånad faktiskt kanske ska ta det som en komplimang?
"Nehe... Jaja.. Nyman kan du ta det? Så sa han det på wannabe brittisk-engelsk dialekt jättenöjd.
Suck jag är den enda som inte låter fejkad när jag pratar engelsk-engelska.
Jag fick säga vad en annan svår sak betydde sedan, tror Barbro ville se om jag bara hade en dålig dag haha.
Brukar aldrig få frågan i engelskan om det inte är jättesvårt annars bara för att jag kan allt.
Det är inte skryt, det är sant.

Det var nog en tråkig bit att läsa, grattis om du gjorde det.
Jag har ju faktiskt 4 prenumeranter.

Ska lägga in en bild för att muntra upp detta inlägg

Naturligtvis skulle jag aldrig erkänna att jag tycker om att gå i skolan och glo på tjejer. Sånt erkänner bara töntar och kåtbockar. Jag är ingen tönt.

And if Cupid's got a gun, then he's shootin'

Idag är en sån tråkdag när man bara är sjukt pepp på att åka men man vet att ingen kommer hända på lång tid.
Emellan alla roliga saker är det alltid lång, jobbig påfrestande väntan.

Om en vecka är det 4½ månad tills jag åker, det låter som kort tid men det är det ej. Hela resten av terminen måste jag klara av innan.

Låt mig åka. Nu.
Nu.

Eller, jag vill packa först och säga hejdå.
Sen åka.

Direkt.

Guess that i was afraid that if you rode away you might not roll back my direction real soon

Varning för pisstrist inlägg.

Sjuk jag är.
Dum jag har varit denna dag.
Mamma visade mig en klänning som jag blev kär i och som tydligen varit min mormors gamla.
Susanna kunde inte ha den och inte jag heller men det krävs inte mycket nergång i fett för att jag ska kunna dra upp dragkedjan.
Jag är inte fet men mormor var pygmé.
Suck.

Är äckligt förkyld, sådär så man knappt kan uttala N och så ögonen känns tunga och äckliga.
Då kom jag på den smarta idén att medan jag inte kan äta så mycket gå ut och springa.
Sedan insåg jag att det inte var smart alls att springa när man är förkyld men det var för sent.
Så jag sprang hem igen den korta vägen och mina armar och händer var helt röda och jag var ISKALL men jag frös liksom inte.
Sen fick jag frossa och började hosta.
Fast nu känns det som "vanligt" igen höhö.

Igår addade en kille som var i 9520 på utbyte min msn och han blev terroriserad med frågor ända in till sena kvällen.
Eller tidig morgon för honom kanske det var.

Han dämpade effektivt besvikelsen över att jag inte hamnat i Sydneyområdet och berättade massa trevligt om distriktet och sådant.
Nu finns besvikelsen bara kvar som ett litet, svagt eko snarare än som ett vargyl som det var innan.
Han sa att 12 av 13 i hans distrikt hamnat i adelaide eller städer runtom vid kusten.
Den 13e hade bott i bushen, blivit sjuk och bara snackat finska med folk så hon åkte hem.

Hjälp detta VAR ett tråkigt inlägg.
Allt för dig Amanda.
Smurf

Now the story of forbidden love has gotta make a stand

Udda senaste dagar har jag haft! Gått 5 km med Desse bokstavligt talat över stock och sten, hoppat över minibäckar, gått genom skogar, sprungit från läskiga människor för att till slut komma hem till Olivia.
Hos henne gjorde vi ungefär ingenting mer än att mysa.

I morse fick jag testa hennes spikmatta, sjukt läskigt, de som säger att spikmattor inte gör ont LJUGER!
Det tog 10 minuter innan det slutade sticka och då började det istället kännas som att jag låg på en smällhet stekplatta och jag kunde inte ta mig upp utan hjälp för mattan satt fast i ryggen på mig.
När jag kände på ryggen efteråt brände jag mig nästan och jag var helt slapp i hela kroppen för den där mattan gjorde något djävulskap med huvudet.

Jag är nöjd med min placering... Tror jag.
Fast det känns lite tveksamt när jag fick höra om en kille som skickat in sent och hamnat i Sydneydistriktet, då blev jag lite halvt mordisk och ville utrota mitt distrikt.
Utrota killen också för den delen.

Men eftersom avundsjuka är en synd ( tror jag) så tänker jag istället på hur lycklig jag ska vara som hamnar på ett ställe få har varit på.

Muppmupp

I was sick and tired of everything when i called you last night from Glasgow

Jag fattar inte varför jag får kommentarer på mina skitinlägg och inte på JAG HAR FÅTT PLACERING ZOMG!
Detta är ju egentligen en utbytesblogg som just ska handla om mitt utbyte.

Är sjukt taggad på att åka nu, få placering packa en väska säga hejdå till alla och gå på ett plan.
När man får tid att förbereda sig tar man reda på massa info ( läs sönderanalyserar) om ställetman ska till/ sakerna man ska göra och vad det innebär.
Då börjar man också tänka.
Och det mina vänner.
Är livsfarligt.

Tänk när jag står på flygplatsen 15-16 juli och ska krama mamma och pappa hejdå. Hejda vi ses om ett år eller kanske till våren.
Och våren är om 9 månader.
Då kommer det var jobbigt, för mina hjärna kommer antingen vara full av tankar ( inte för att jag inte tänker annars höhö)
Eller heeelt tom.
Jag kommer gråta, vilket jag inte vill göra men jag gråter när jag ser Extreme makeover home edition så antagligen kommer tårarna spruta som det alltid gör när Timon & Pumba gråter.

Jag vill veta mer om mitt distrikt!! 9520 you are a mystery.